Den har liksom inte fungerat som den ska på senaste tiden. Vilket har resulterat i dammiga golv i ett halår. Den har inte gått att ladda (den är en sån där bärbar pryl) eftersom att det luktat brännt när man kopplat in den. Så i söndags var vi och lämnade in den. Väl inne i bilen ser jag att jag har skrivit på´ett papper där det stod "Jag har nu blivit informerad om och accepterar att det kan tillkomma frakt- och lagningsavgift på varan..." blaha. Jag hetsade upp mig som vanligt och klargjorde för Kim att jag fan inte ska betala för någonting som jag inte förstrört och verkligen inte när snubben bakom disken inte informerat mig om någon avgift. Han kunde ju för fan inte ens prata, när han ville att jag skulle skriva under sa han "hm..." och pekade lite försynt på pappret.
Igår fick jaf ett sms om att dammsugaren var klar att hämta. Vi gick därifrån idag med en sprillans ny dammsugare utan att ha betalat en krona. Så en eloge till Elgiganten och Elektrolux för det i alla fall.
Nu till kritan. När vi gick ut var jag så lycklig att jag inte kunde hålla tillbaka ett stort leende, och heller inte en sån där liten mini-applåd ni vet. Vi mötte en kille i elgigantenskjorta som log medlidsamt mot mig, ett "oj-stackare-har-du-inte-ett-roligare-liv-än-så-att-du-blir-glad-över-en-liten-dammsugare"-leende. Det är ju det värsta av alla "oj-stackare"-leenden. Det var bara det jag skulle säga. (Jag skulle lätt kunna skriva världens tjockaste bok).
Ikväll ska vi äta köttbullar, potatis, lingonsylt och brunig gräddsås. Godaste maten alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar